Okategoriserade

Det omständiga flygplatsförhöret

Jag har rest en hel del i mitt liv, men en händelse jag aldrig glömmer är det omständiga flygplatsförhöret i Bangkok som skedde hösten 2019. Det hela började med att jag var på väg hem till Sverige från Vietnam, men valde att övernatta en natt i Thailand då jag kunde spara några tusenlappar via ett billigare flyg.

Det jag inte visste var hur krångligt detta skulle bli i slutändan, särskilt med tanke på att jag inte hade förnyat mitt pass på ett bra tag (något som jag rekommenderar). Då jag ankom på kvällen var det ganska lugnt vid passkontrollen och då minns jag att jag tänkte “Yes! vad skönt att slippa köa”, samtidigt som jag ställde mig i kön framför en annan resenär.

Jag gick fram till luckan som vanligt och sträckte fram mitt pass, men noterade snabbt att hon som satt i luckan tog väldigt lång tid på sig för att bläddra bland alla mina inresestämplar. Då jag spenderat mycket tid i Thailand tidigare frågade hon mig vad jag gjorde där, och mitt svar var helt enkelt “I´m a tourist”.

Detta trodde jag skulle räcka, men icke. Hon frågade mig efter mina flygbiljetter hem till Sverige och jag räckte över även denna då flyget skulle gå redan nästa dag. Nu började jag även ana oråd, och när hon vinkade dit en kollega visste jag att detta inte skulle sluta bra.

Det som hände sedan var en lång och märklig konversation där de två passkontrollanterna frågade mig samma fråga om och om igen, utan att nöja sig med mitt svar. De frågade “What are you doing in Thailand?” och jag svarade bara att jag är en turist, även om jag självklart arbetade online vilket jag inte ville nämna något om. Detta är för övrigt en sak som du aldrig bör meddela eftersom det krävs ett arbetsvisum för att jobba i de flesta asiatiska länder. De har inte heller något särsklt visum för digitala nomader vilket bara gör det ännu krångligare eftersom min arbetsgivare inte är i Thailand utan i Sverige.

Även om jag försökte upprepa mitt svar flera gånger utan att brusa upp fick jag bara “We don´t believe you” som respons. Till slut frågade de om jag kunde visa upp bilder från mina resor i Thailand och då visade jag upp några bilder, något som inte verkade lugna ner situationen alls. Det kändes nästan som att de bara blev mer irriterade när jag kunde uppvisa bevis på att jag turistade i landet. Till slut sa den ena kontrollanten: “Follow me” och pekade på ett bås lite längre bort, något som fick mig att bli ännu mer nervös och irriterad på en och samma gång.

Jag behöll dock lugnet då jag vet att det inte lönar sig att brusa upp, särskilt i länder där det anses fult att “tappa ansiktet” framför andra människor. Vi kom fram till ett litet bås där det satt tre ytterligare passkontrollanter, men dessa verkade däremot vara chefer och de började även att ställa precis samma frågor som jag redan fått av de två tidigare anställda på flygplatsen. Nu började de däremot skratta varje gång jag sa att jag var turist, men jag log bara tillbaka och försökte behålla lugnet även om jag kokade inombords.

Ena chefen sa sedan “I don´t believe you” och vi fortsatte med samma lek som tidigare, även om han nu ville veta ungefär vad jag tjänade i månaden. Jag svarade att jag tjänar cirka 25 000 kronor i månaden som jag även knappade in i en kalkylator och räknade om till thailändska baht. Detta svar verkade de däremot tro på, men de satt fortfarande med armarna i kors och stirrade på mig medan jag satt i den lilla platstolen framför dem.

Efter en lång tid av tystnad sa jag att “Okay, if you don´t want to let me in, I will sleep here in the terminal”. Då sken plötsligt alla upp och började skratta igen, något jag tyckte var jättemärkligt. Sedan sa de något på thailändska till varandra, och frågade mig “You speak thai?”. -No, I don´t svarade jag.

“Ok, I don´t care.” sa chefen till sist. Okay? Svarade jag. “Go, go spend money in my country” sa han och viftade mig därifrån. Jag tog mina saker och gick därifrån, sedan stämplades mitt pass som vanligt och jag kunde nu komma in i landet. De två passkontrollanterna som stoppade mig från första början stod dock kvar och blängde på mig medan jag reste mig och gick, som om jag hade gjort något hemskt.

I slutändan var det alltså inte värt besväret med tanke på att jag blev grillad i säkert en timme av flera olika anställda på flygplatsen, endast för att jag hade “för många” in- och utresor till Thailand. Det tråkiga med deras regelverk är dessutom att det inte finns någon officiell gräns hur många stämplar du får ha i ditt pass innan du blir utfrågad, något som försvårar resandet ytterligare. När jag väl skulle åka hem dagen efter var det däremot inga som helst problem, men hela upplevelsen lämnade en bitter smak i munnen som jag fortfarande stör mig på.

Mitt tips är att med jämna mellanrum “rensa” ditt pass genom att ansöka om ett nytt hemma i Sverige för att slippa problem som dessa, särskilt med tanke på att de flesta som sitter i passkontrollerna inte bryr sig förrän det börjar se “suspekt” ut.

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Supersavertravel

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *